Podcast: Pat Flynn och Dane Maxwell

Podcast Blue Mikrofon
Foto: Pixabay.com

Pat Flynn från Kalifornien arbetade på en arkitektbyrå, men blev uppsagd under finanskrisen 2008. Under 2007, alltås ett år tidigare, fick han lära sig om US Green Building Council utbildning LEED, Leadership in Energy and Environmental design.

I stället för att skriva anteckningar i anteckningsblock använde han sig av en blogg, ja exakt en sådan du läser just nu. När han i juni 2008 kontrollerade besöksstatistiken såg han att hundra, ibland tusen, besökare dagligen besökte hans blogg med anteckningar. Efter att ha registrerat ett domän och lagt upp Google AdSense tjänade han ett par dollar om dagen och när han lanserade sin studieguide Green Exam Academy tog det fart.

Att Pat Flynn tjänar merparten av sin inkomst på annonsförsäljning och affiliateintäkter är ingen hemlighet. Han redovisar sin inkomst månadsvis i en rapport, som länkas via en räknare uppe i det högra hörnet på hans webbplats smartpassiveincome.com.

För ett par år sedan lanserades Smart Passive Income Podcast som i skrivande stund snart har nått 200 avsnitt, och över 18 miljoner nedladdningar. I ett av dom första avsnitten, närmare bestämt avsnitt 46 från augusti 2012, med titeln Building a Luctrative Business with No Ideas, No Expertise, and No Money with Dane Maxwell, intervjuas Dane Maxwell som skapat ett flertal företag genom att förstå vilka problem kunden har, och sedan lyckats få dom att betala månadsvis, vissa redan innan produkten är färdig och när den håller på att skapas. I avsnittet får man höra om hans arbete med The Foundation, en premiumkurs där han lär ut denna kunskap mer ingående och hjälper sina studenter att lyckas.

Jag tycker personligen att det är inspirerande att lyssna på historier där framgångsrika personer berättar om sina metoder för att nå framgång. Givetvis behövr man inte, och bör inte heller, kopiera deras recpet eftersom det sällan går att implementera någon annas metoder rakt av, men man kan ändå inspireras av dom.

Hur du knyter skorna på tre sekunder

Som barn lärde jag mig att knyta skorna. Det tog ett tag, det var mycket träning men till slut lyckades jag att knyta mina skor. Några år senare, på grund av lathet, slutade jag att knyta dom. Antingen lämnades knuten orörd och jag tvingade ned fötterna med hjälp av ett skohorn, eller så stoppade jag in snörena ändarna inuti skon.

När jag för ett par år sedan köpte skor med snörlås blev jag frälst, och idag använder jag i huvudsak skor med snörlås. Antingen tillsammans med elastiska skosnören, eller genom att modifiera en vanlig gymnastiksko. På min arbetsplats använder jag skor med kardborreband, inte enbart på grund av lathet, utan också för att det är den bästa varianten av skyddsko jag har att välja på.

Många tänker nog att det inte går att förbättra den metod dom flesta idag använder för att knyta skorna. Men det är fel. Bara för att majoriteten använder ett standardiserat arbetssätt betyder inte det att den metoden nödvändigtvis är den bästa. Den kan ha varit det, den kanske är det just nu men standarden bör och kommer att förändras. Standarden kommer alltid att vara den lägsta kvalitetsnivån, och om vi hittar ett bättre sätt, både sett ur kvalitets- och tidsperspektiv så bör vi överväga att implementera det som ny standard.

För ett par månader sedan läste jag att det finns bättre sätt att knyta skorna än det traditionella sätt som dom flesta använder sig av. En teknik som är enkel, och när man väl fått in tekniken så går den betydligt fortare än det vanligaste sättet. Följande två videoklipp är två olika variationer var samma teknik.

Skapa genvägar i Windows

Skapa genväg Windows

Skapa genväg WindowsAtt navigera i krångliga IT-system och filstrukturer är ofta en del av vår vardag, framför allt om det inte är vi själva som skapat strukturen, eller om vi inte varit tillräckligt organiserade när vi började. Men även om strukturen är bra, och det är lätt att hitta det man söker, så kan det man söker vara gömt bakom en lång sökväg. Detta kan vara frustrerande, framförallt om man använder filen eller katalogen ofta.

Fortfarande arbetar dom flesta i en Windows-baserad IT-miljö, även om det finns undantag, så därför riktar sig detta inlägg främst till er. Arbetar ni med Mac OS X finns det antagligen liknande sätt, men mina kunskaper i det operativsystemet är mycket bristfälliga. Använder ni er av GNU/Linux bör ni kunna detta redan, eller ta kontakt via sociala medier för en genomgång.

Det smidigaste sättet att skapa en genväg är att högerklicka på den mapp eller fil man vill använda och skicka till skrivbordet.

Högerklicka på filen > Skicka till > Skrivbord (skapa genväg)

Ett annat bra sätt, framför allt om man har webbaserade IT-system, eller tillfälliga webblänkar, är att högerklicka på skrivbordet, välja nytt och genväg. Och sedan gå igenom den wizard med dialogrutor som kommer upp. Då kan man dels ange lokal sökväg till ett program, eller ange en url som https://www.google.se.

Ovanstående är ett bra sätt om flera personer, utan personliga konton, skall genomföra någon form av webbaserad undersökning och länken ligger undangömd i webbläsaren eller i ett gammalt mejl. Skapa tillfälligt en genväg på skrivbordet, namnge den ”Undersökning 2016” och säg till alla medarbetare att det finns en länk på skrivbordet. Mycket smidigare för alla inblandade.

Högre engagemang med slopad prestige

Chef rättar till slips
Foto: Pixabay.com

Vi har nog alla erfarenhet av chefer som klivit ut från sina kontor, gått runt och mumlat för sig själv på produktionsgolvet eller i kontorslandskapet, kanske ställt ett par frågor och sedan gått in på sitt kontor igen. Som ett brev på posten kommer några veckor senare krav på förändring, nya arbetssätt, maskiner och minskad rotation. Många, framför allt dom som jobbat länge, har sett chefer komma och gå och är rätt luttrade, men också bittra när förändringarna tar form. Oftast till det sämre både för arbetstagaren. Självklart har alla arbetsledare rätten att leda och fördela arbetet, men att peka med hela handen leder sällan till glada anställda.

Förbättringsarbete ligger i mitt intresse, vilket också betyder att jag, oavsett vilken position jag har i företaget, gärna vill vara med och delta i processen för att förändra, förbättra och höja såväl produktionskapacitet som kvalitetsstandard. Många företag lider, tyvärr, fortfarande av Taylorism där allt förbättringsarbete i första hand skall skötas av välutbildade ingenjörer och arbetstagarna på golvet, oavsett om dom är montörer eller sjuksköterskor ses som lata och dumma.

Min åsikt är att alla företag och organisationer har mycket att vinna på ökad transparens och delaktighet i såväl förändringsarbetet som i den dagliga driften. Det är i första hand den som kan yrket som vet hur arbetet fungerar. Om man ger denne en morot, metoder och verktyg för att öka möjligheterna att utveckla så väl sig själv som produktionen så tror jag att både engagemang, kvalitet och produktionsresultat i slutändan kommer att visa en uppåtgående trend.

Ett ytterligare problem jag har noterat är att om man inför ett arbetsupplägg, ett system, för hur man skall arbeta, exempelvis i ett försök till en dragande produktion, bör man i första hand se till att systemet man kommit överens om följs, och att om det uppvisar tydliga brister bör man i första hand fråga varför arbetsupplägget inte fungerar, vad som kan förändras och förbättras, istället för att misstänkliggöra anställda för att maska.

Min förhoppning är att alla organisationer, framför allt stuprörsorganisationer, ersätts med transparens och att medarbetarnas engagemang och kompetens får lysa igenom på alla nivåer inom företaget. Om ledningsgrupper och individuella chefer slopar prestige och erkänner och omprövar felaktiga beslut kan man också minska motsättningar och eskalerande problem.

Är du kollektivanställd, tjänsteman eller kanske chef och arbetsledare? Hur tänker du kring prestige, transparens och öppenhet? Är jag inne på fel spår eller har ni börjat arbeta i denna riktning och sett ett ökat engagemang och tydliga trender till förbättringar?

Uppmärkning med en label maker

Dymo letratag label maker märkmaskin
Foto:
bfishadow
/ CC BY 2.0

Alla svenskar borde ha en label maker, eller märkmaskin som det heter på svenska. Både på min arbetsplats och i mitt hem kan man mäta mängden gul eller vit plasttejp i antal meter. Märkbanden har flera olika användningsområden. Dels för uppmärkning av personliga tillhörigheter, men framför allt för lagerplatser, verktygsförvaring och permanenta påminnelselappar.

Idag finns det en uppsjö olika märkmaskiner, allt från klassiska manuella präglingsapparater där man bokstav för bokstav trycker fram ett ord, till helt digitala etikettskrivare som kontrolleras med hjälp av ett program på datorn. Även om en klassisk präglingsapparat fortfarande duger, skulle jag rekommendera en medelvariant. Hemma använder jag en handhållen Dymo LetraTag med 12 mm bandbredd på etiketterna. Förutom storleken på tejpen bör man också vara medveten om priset för etiketterna. Är man en potentiell storkonsument bör man leta efter en modell vars märkband har ett lågt pris, och kanske möjlighet till flera olika storlekar.Förutom att märka upp personliga tillhörigheter med mitt namn, och skriva ingen reklam tack på min brevlåda, har jag tidigare haft stora problem med att para ihop olika kablar, batterieliminatorer och laddare med rätt apparater. Uppmärkta och hoprullade kablar i en plastlåda är mycket enklare än ett ormbo utan slut. Att märka upp kontakter kan vara en fördel, också när dom är inkopplade. Att dra ur stereoanläggningen när man behöver dammsuga har säkert hänt alla. Men om du ser att just den kontakten tillhör stereon väljer du en annan.

Hur många meter märktejp använder du per år? Har du vågat räkna på det? Vad använder du din märkapparat till? Skriv gärna en kommentar och följ bloggen i sociala medier.

FIFO – First In First Out

Fifo flöde pallställ
Foto: GiaBao16 / CC BY-SA 3.0

På min arbetsplats försöker jag förklara fördelarna med att implementera FIFO i lagerhanteringen. På svenska översätts First in first out till först in först ut. Det finns flera fördelar med ett sådant system. Tar vi ditt skafferi och kylskåp som exempel kan vi ställa den förpackning med längst bäst före-datum längst bak. Då vet vi att mjölken kommer att ta slut innan utgångsdatum eftersom den produkt, i detta fall mjölken, med kortast tid alltid står längst fram.

Förutom att säkerställa att vi förbrukar och producerar saker i rätt ordning är det ett utmärkt sätt att upptäcka eventuella kvalitetsproblem. På min arbetsplats är kvalitet och spårbarhet otroligt viktigt. Mitt förslag är därför att man tar dom lagerhållna produkterna i rätt ordning. Då vet man att spårbarheten både för eventuell bearbetning och eventuella problem enklare kan upptäckas tidigt. Precis som med ett enstycksflöde i en produktionslina. Argumentet emot mitt förslag är att mina kollegor kommer att gå på rutin, istället för att kontrollera att artikel och spårbarhetsnummer stämmer överens med ordern. Ett skitkasst motargument på ren svenska.

Istället för att bråka kan jag ta upp mitt förslag vid en eventuell avvikelse. Antingen på grund av kvalitetsproblem, eller felaktig hantering av komponenter. Givetvis hoppas jag att mina kollegor har koll på hanteringen, och att eventuella kvalitetsproblem upptäcks vid mottagning, eventuell bearbetning, eller i ett så tidigt stadium som möjligt.

På min tidigare arbetsplats inom fordonsindustrin var FIFO-rack med vinklade rullister på vagnar och i pallställ en självklarhet. Materialet kommer fram med hjälp av gravitationskraften. Materialhanteraren från logistikavdelningen fyllde på plastbackar och kartonger bakifrån och montörerna plockade materialet framme vid monteringsbandet. När plastbacken var tom la montören den på en annan nivå i materialstället som en kanban-signal till materialhanteraren att lagerplatsen behövde påfyllning.

FIFO är alltså otroligt viktigt för att kunna säkerställa en hög kvalitet i produktion och på lagret. Har du erfarenhet av detta, eller har synpunkter eller kanske vill börja använda dig av ett bra system för lagerhanteringen? Skriv en kommentar i sociala medier eller här nedanför.

Därför är 5S viktigt på din arbetsplats

5s verktyg kaizen foam
Foto: Tasma3197 / CC BY-SA 3.0

Alla som hört talas om Lean eller Toyota Production System känner till begreppet 5S, en metod för att skapa ordning och hålla reda på arbetsplatsen, och givetvis även i hemmet. Vikten av att hålla rent och snyggt på en arbetsplats och att verktyg vi använder skall ha en uppmärkt plats.

Men vad är 5S?

Ett exempel är den besticklåda vi så väl känner igen från köket. Vardagsbesticken ligger i den översta lådan och är uppdelade på knivar, gafflar, matskedar och teskedar. Men om vi öppnar en av dom övriga kökslådorna kan det ibland hitta både saxar, knivar, osthyvlar och mycket annat nedslängt i en och samma låda utan avskiljare.

Tyvärr har arbetet med 5S halkat efter på min arbetsplats, och tyvärr har man aldrig standardiserat eller följt upp arbetet på enskilda platser. Som exempel kan jag berätta att vi på en arbetsstation hade flera små plastlådor som hängde på en ställning vid väggen. Det var ofta svårt att hitta det vi behövde, det låg fullt med påsar och Gud vet vad i lådorna. När en kollega började sortera lådorna kunde hon hitta över 50 stycken små flaskor med färgpigment, både tomma och halvfulla. Av den stora mängden blev det fyra stycken fulla flaskor kvar. Hon lyckades också frigöra två stycken plastlådor. Om vi i framtiden ersätter några av lådorna med en verktygstavla där allt är uppmärkt så kommer man få en bättre överblick, både om något fattas, eller är trasigt.

I Sverige finns det inte en standardiserad översättning av Seiri, Seiton, Seiso, Seiketsu och Shitsuke, utan ett par olika varianter. Jag kommer att lära er en av alla översättningar. Viktigt att tänka på att 5S, precis som att arbeta Lean, inte är ett projekt som avslutas, utan ett ständigt pågående arbete.

Sortera

  • Släng alla överflödiga påsar, papper och annat skräp som tar plats och stör
  • Ta bort alla verktyg och material som inte används. Sätt en röd lapp.
  • Avgränsa en ”röd yta” där onödigt verktyg och material förvaras under en kortare tid

Strukturera

  • Skapa struktur. Placera nödvändigt material och verktyg för enklare åtkomst
  • Märk upp alla ytor, plastlådor och tavlor med ”Hammare”, ”Hålslag” osv.
  • Skapa ett arbetsflöde med målet först-in-först-ut

Städa

  • Utför en första grundlig rengöring av arbetsplatsen
  • Städa regelbundet för en ren och säker arbetsplats

Standardisera

  • Skapa en standard för städning och struktur
  • Var sak på sin plats
  • Varje process har en standard

Se efter

  • Regelbundna revisioner
  • Följa standard, upplärning och disciplin

På en tidigare arbetsplats fanns det personer som märkte upp linjaler, knivar och hålslag med märktejp. Den enda anledningen till att du skall märka upp verktyg och utrustning är för att det är dina, eventuellt hur man använder dom.  Om hålslaget står på borden skall du märka upp platsen, både med tejp och namn. Inte hålslaget i sig.

Tips: På Prevent.se kan ni hitta mer information om 5S, och både checklistor och styrdokument.

Arbetar ni med 5S på er arbetsplats, har du märkt av några tokigheter som det jag skrev i föregående stycke, eller tycker ni att det finns något viktigt jag utelämnat i detta blogginlägg? Skriv en kommentar. Dela gärna på sociala medier och ta kontakt med mig på Twitter @Jobbasmartare.

Kjell Enhager och ett positivt mindset

Kjell Enhager pressbild
Foto: Enhager.com

Som arbetssökande presenterades jag första gången för ledarskapskonsulten Kjell Enhagers föreläsningar när jag tillsammans med andra i samma sits tvingades titta på först Jag AB, och vid ett senare tillfälle även Skillnaden som gör skillnaden. Visst är föreläsningarna intressanta och har stort värde, men träsmaken gjorde sig påmind där vi alla satt och blickade fram mot projektorduken under nästan tre timmar. Jag är säker på att det är roligare att gå på en föreläsning än att se det på en projektorduk för Powerpoint.

Enhager arbetar som föreläsare och coach inom kultur och idrott, känd för att ha coachat såväl golfstjärnor som Annika Sörenstam som det svenska damlandslaget. Förra året, 2015, medverkade Kjelle både i både Sommar och Vinter i Sveriges Radio P1.

Något som Kjell Enhager talar om är hur man bör tänka för att nå sina mål och framgång. Att istället fokusera på vad man gjorde dåligt så bör man tänka på allt det positiva och visualisera sina mål och hur du firar när du gör det målet i en fotbollsmatch du alltid drömt om. Glassbumerang är ett annat knep som Kjelle använder sig av. Konceptet baseras på social engineering och kommer från när hans dotter ställde frågan ”Jag vet att jag inte får en glass men OM jag skulle få en, vilken sort skulle jag få då?”.

Att fokusera på sig själv, och tänka positivt och känna sig uppskattad är lika viktigt som bra arbetsmetoder för att få ett flyt i sin arbetsdag. Vi vet alla hur arbetsmoralen sjunker som en sten om chefen istället för att fokusera på vad vi gör bra, väljer att kritisera och skälla ut oss. Både som individer och som grupp. Och negativa och långvarigt ältande kollegor bidrar inte till en positiv stämning, utan till att man gräver en grop på den negativa plats där vi redan står.

Så, jag vet att ditt företag inte går så bra som du vill, men om det gjorde det. Vad skulle du vilja göra då?

Att lyfta upp vad som stör mig på jobbet

Frustration facepalm
Foto: Pixabay

På min arbetsplats finns två sätt att lyfta upp problem. Sedan jag anställdes har jag använt mig av det system vi använder för förslagshantering, skrivit en rad olika mer och mindre invecklade förslag med både problembeskrivning och färdiga förslag. Men antalet genomförda förbättringar motsvarar tyvärr inte mina förväntningar, dels på grund av systemets tröghet, och bristande uppföljning.

I år har jag valt en annan strategi för att få min vilja igenom, nämligen att visualisera störningar på vår produktionstavla. Tavlan står öppet i produktionen och kan läsas av alla, något som förhoppningsvis ger mer än att vi går igenom antalet störningar på vårt produktionsmöte varje vecka.

Vi har en rad olika problem, allt från maskinproblem och arbetssätt till lagerplacering, uppmärkning av material i produktionen såväl som lagerplatser. Att lyckas lösa störningar och problem i produktionen kommer att leda till att vi får en tydligare överblick i produktionen, samt att vi kan hålla produktionstakten och minska antalet kassationer. På sikt bör man givetvis se över och genomföra dom förslag som kommit, men en kortsiktig lösning i väntan på en större förändring leder ändå till en förbättring i jämförelse med nuvarande förfarande.

Det är inte enbart i en produktionsmiljö som störningar existerar. Jag vill påstå att vi alla dagligen går runt och utför arbetsuppgifter som innehåller vissa arbetsmoment som uppfattas som störande eller omständliga. Men lik förbannat gör ingen något åt det. Frågan är varför vi knyter näven i fickan. Beror det på att vi saknar ett forum, bortsett från arga lappar, för att ta upp synpunkter, störningar och förslag. Eller är vi så egocentriska eller kanske präglade av jantelagen och att inte sticka ut så vi hellre håller tyst? Ett företag vinner mer på att vara en lärande organisation som uppmuntrar transparens och delaktighet, än att mura upp väggar mellan avdelningar och individer.

Men det är inte bara vi som är anställda i en organisation som upplever saker som stör oss. I egenskap av kund eller besökare på företag och organisationer så finns det mängder av saker som upplevs som störande. Bristen på internetnärvaro är för min del något som ger ett företag minuspoäng. Jämför vi exempelvis Clas Ohlsons webbplats där man enkelt kan se pris, lagerstatus och lagerplats i den aktuella butiken med Akademibokhandeln är det två helt olika upplevelser. Varför skall jag över huvud taget välja Akademibokhandeln när Bokus och Adlibris ger mig möjlighet att jämföra priser direkt på nätet. Nackdelen med dom senare alternativen är dock att dom inte har några fysiska butiker, någonting som ibland kan vara trevligare och mer personligt än ett e-handelsföretag.

Vad stör du dig mest på under din arbetsdag, eller på din fritid? Att du inte har ett eget hålslag, eller att någon har glömt att beställa toner till skrivaren. Igen. Skriv gärna en kommentar och berätta om problemen, och gärna lösningar som faktiskt fungerar.

 

Blir fler friska med remiss för akutvård?

Ambulans sjukhus
Foto: Hangsna / CC BY-SA 4.0

SVT Nyheter har publicerat en nyhet med innehåll från pågående vårdutredningen som Göran Stiernstedt kommer att presentera i morgon. Förutom bättre samordning och ökat samarbete vill Stiernstedt att man bör införa remisskrav för akutbesök på sjukhusen, och istället bygga ut närakuterna, då primärvården enligt utredningen skall få ett ökat ansvar för akutvård.

Det kommer bli intressant att ta del av utredningen, men av artikeln att döma så berör utredningen främst dom symptom som finns till följd av ett ökat behov av vård, eller att man av andra anledningar besöker sjukhusen. Frågan är hur det kommer sig att allt fler söker vård på akuten och vilka åkommor patienterna som besöker akuten har. Vilken grupp av människor har ökat, finns det personer som besöker akuten trots att dom inte har allvarliga skador eller symptom? För landstinget någon statistik över vilka sjukdomar patienterna på landets akutmottagningar har?

– Det blir fler och fler läkare och sjuksköterskor men ändå så sticker de svenska sjukhusen ut med låg produktivitet jämfört med våra nordiska grannländer. De svenska sjukhusen ligger faktiskt sämst till. Vi får alltså ut mindre vård för pengarna här, säger han och förklarar att han tror att de största effektivitetstjuvarna är bristen på kontinuitet och samverkan i vårdkedjan. Patienten tvingas ofta koordinera sin vård själv.

– Sjukhusens ständiga överbeläggningar gör dessutom att maskineriet hackar. Hela Sverige, allt ifrån medborgare till personal och politiker måste bli mindre sjukhusfixerade. Ett sjukhustungt system kommer att bli för ineffektivt i framtiden när vi får möjlighet att utföra vård utanför sjukhusen genom ny medicinteknik. Då står Sverige sämre rustat än många andra länder, säger Göran Stiernstedt som föreslår att resurser flyttas över från sjukhusen till primärvården.

Givetvis är bristen på samverkan i vårdkedjan ett stort problem, framför allt om man behöver göra flera olika undersökningar. Bristen på flödeseffektivitet inom sjukvården är känt, men frågan är fortfarande hur det kommer sig att vården har så låg produktivitet. Är det fokus på resurseffektivitet före flödeseffektivitet?

För ett par år sedan såg jag ett nyhetsinslag där läkare tvingades leta efter datorer och spenderade många timmar per arbetsvecka på dokumentation. Ett liknande inslag som handlade om en sjuksköterska som tvingades använda ett tiotal olika system visade ytterligare hur orimligt omoderna IT-system svensk sjukvård använder sig av. Att landstingen dessutom har olika, inkompatibla, system försvårar ytterligare för både patienter och vårdpersonal att hantera uppgifterna på ett enkelt sätt. Mitt spontana förslag då var att ersätta dagens system med en mer modern lösning som dessutom har stöd för mobila enheter. Då kan varje läkare ha sin egen surfplatta där både bilder, text och ljud enkelt kan föras över till journalerna.

Som jag tidigare har skrivit är min kontakt med svenska sjukhus högst sporadisk, men om jag eller någon anhörig skulle vara i behov av hjälp så vill jag självklart träffa en läkare, påbörja och avsluta behandlingen så fort som möjligt.

Det hade varit roligt att veta vad läkare och annan vårdpersonal själva ser som största tidstjuvarna under arbetsveckan. Att läsa vad någon politiker, media eller en utredare skriver ger sällan korrekt information.