Sommar i P1 med Bertil Hult

Svensk skola
Foto: Eric Seb. Gustafsson / CC BY-SA

Idag lyssnade jag på den förkortade versionen av Bertil Hults sommarprat i Sommar i P1. Hult som är dyslektiker startade 1965 språkreseföretaget EF Education First, ett företag som idag har över 40 000 anställda i 53 länder. Förutom språkresor arbetar företaget idag med exempelvis onlinekurser i engelska med miljoner studenter världen över.

Jag skall villigt erkänna att jag aldrig tidigare har hört talas om företaget, vilket jag nu förstår är ett framgångsrikt koncept som utvecklats framåt tack vare duktiga medarbetare. Företaget har sedan många år tillbaka sitt huvudkontor i Schweiz eftersom Hult under 70-talet ansåg, efter en tid utomlands, att Sverige då inte hade en positiv inställning till entreprenörer.

Bertil Hult tar i sitt sommarprat upp en viktig del, som jag förstår var en idé en av hans söner föreslog, hur man genom att skapa ett skapa ett MBA-program i Bachelor of Business Administration och mastersprogram i International Business, International Marketing och Finance lyckats dels att ge människor med akademiskt erfarenhet mer kunskap, men också byggt en rekryteringsplattform för företaget. Man kan alltså rekrytera dom bästa studenterna från utbildningarna med campus i sju städer världen över.

Hult berättade även att han inledningsvis valde att anställa en man och en kvinna i två olika länder vid expansionen av företaget. Man valde därefter att anställa kvinnor, systrar till mer välutbildade män som han uttryckte det, vilka nog var så smarta som män, men eftersom dom saknade akademisk utbildning kunde man betala en något högre lön än genomsnittet för kvinnor, men lägre än män med eftergymnasial utbildning. Kvinnorna fick alltså tillgång till chefspositioner och företaget betalade lägre löner. Han var noga med att poängtera att kvinnor idag, eftersom dom har studerat på högskola, har en jämställd lönenivå, samt att man fortsatt har en hög andel kvinnor inom företaget.

Eftersom jag saknar erfarenhet av företaget kan jag enbart citera och reflektera över det som sades i sommarprogrammet, men att först utbilda och därefter rekrytera personer med kunskap om företaget är ett bra sätt att bygga lojalitet och en personalstyrka som kan utveckla företaget. Vidare tror jag det är viktigt att knyta kontakter världen över, om det är ens arbetsplats, och strategiskt placera, och lyssna på, personal i olika länder.

Jag kan rekommendera er att lyssna på Bertil Hults sommarprat som finns tillgängligt på Sveriges Radios hemsida.

Hellre ingen lärare än en outbildad?

Svensk skola
Foto: Eric Seb. Gustafsson / CC BY-SA

Under dom senaste åren har kraven på utbildade lärare i den svenska skolan skärpts. När regeringen under Fredrik Reinfeldt presenterade och införde krav på lärarlegitimation var det i första hand för att höja läraryrkets status i samhället, så att den som faktiskt gått igenom lärarhögskolan skall känna att det har varit värt det. I början fanns ett stort problem när Skolverket tog lång tid på sig att skicka ut legitimationen efter ansökan, och i vissa fall gav lärare behörighet att undervisa i ämnen läraren inte har en examen i.

Inom förskolan ställs nu krav på att den som anställs skall vara en utbildad förskollärare. Detta har i sin tur skapat problem för barnskötare, en yrkesgrupp som traditionellt sett också varit stor inom det området. Bristen på utbildade lärare inom förskolan och en osäkerhet för barnskötare med vikariat skapar inte en stabil grund för barnen. Mina egna minnen från dagistiden finns endast kvar i fragmenterad form. Det var trots allt över 20 år sedan. Men då fanns inte samma krav.

Jag har spenderat drygt 13 år i det svenska skolsystemet, utöver dagis och förskoleklass. Under mina år har jag träffat på mer och mindre pedagogiska lärare, men också fritidsledare och övrig personal. Det är stor skillnad på olika människor och deras förmåga att lära ut.

Som exempel kan vi ta den matematiklärare jag hade på gymnasiet. Matematik A handlar till största delen om att repetera grundskolans matematik, men istället för traditionell katederundervisning fick vi en lärobok, och ibland några diagnostiska test när vi bad om det. Jag lyckades slutföra det nationella provet redan första läsåret, medan vissa skolkamrater fortfarande läste Matematik A det tredje. Då fick dom en en lärarvikarie som studerade till någon form av ingenjör, som gjorde lektionerna intressanta och dom fick lära sig mer på en termin än under hela gymnasiet. Beror det på att matematikläraren arbetat inom yrket i 25 år och tröttnat, eller på att hon var en allmänt dålig pedagog? Jag har träffat andra lärare som arbetat ungefär samma tid men varit mycket mer pedagogiska.

Ett annat exempel vi kan ta är en tidigare ledare inom industrisektorn som omskolade sig till yrkeslärare under tiden utbildningsveckorna fortskred. Även om jag inte hade traditionell skolundervisning, eftersom jag redan var klar med gymnasieskolan, så arbetade han också med gymnasieelever. Det var stor skillnad på både pedagogisk förmåga, engagemang och anekdoter från hans tidigare arbetsplats. Men han hade ännu inte tagit sin yrkeslärarexamen när han utbildade. Men  han var troligtvis även en bra lärare och chef på sin tidigare arbetsplats.

Som gymnasieelev hade jag själv gått igenom ett helt skolsystem, även om jag inte alltid gått den traditionella vägen, och tillsammans med mina klasskamrater hade vi gått igenom vad många beskriver som flumskolan. Det har varit mer fokus på självstudier än katederundervisning med duktiga och engagerade lärare. Kraven på oss elever var nästintill obefintliga och den respekt man bör ha för en magister fanns inte där. Att många kom sent, inte dök upp eller inte engagerade sig tillräckligt, eller tjötade under lektionstid behöver jag väl inte ens berätta? Men det är svårt att på gymnasiet ändra elevers attityd, om man inte har en magister som utstrålar auktoritet, eller på annat sätt ingiver respekt samtidigt som man har elever som är motiverade, och fått kämpa sig till en plats på den skolan.

Skillnaden i engagemang från eleverna skiljer sig antagligen stort mellan dom olika skolorna och utbildningarna dom erbjuder. Gymnasieprogram, eller högskoleutbildningar, som kräver höga betyg har troligtvis mer motiverade elever, och mer respektingivande lärare, än en skola där tröskeln är mycket lägre. Därför blir också kvaliteten på utbildningen högre.

Den stora frågan är, hur får man ungdomar att törsta efter kunskap?

Är ingenjörsstudier på Chalmers nödvändigt år 2016?

Svensk skola
Foto: Eric Seb. Gustafsson / CC BY-SA

Löpande fortbildning är idag en förutsättning för att klara av konkurrensen, detta gäller inte minst för dom som är, eller är i startgroparna för att bli, egenföretagare. Det bästa är givetvis att ha en, eller två utbildningar inom området. Att både vara utbildad ingenjör och ekonom skadar inte, har man dessutom ett par års arbetserfarenhet är det ännu bättre.

Det är långt ifrån alla som har förutsättningar, varken tidsmässigt eller kunskapsmässigt, att gå en utbildning på högskola. Jag hade personligen troligtvis haft stor nytta och glädje av en utbildning till exempelvis civilingenjör, men saknar både kunskap och motivation för att matcha dom betygskrav som ställs. Ett alternativ är en utbildning på yrkeshögskola som kanske inte är lika omfattande, men troligtvis också den mycket givande.

Flera stora amerikanska universitet, däribland MIT och Harvard har valt att lägga ut delar av sina utbildningar fritt tillgängliga på nätet. Genom webbplatser som Edx och Coursera kan man delta i utbildningar, få möjlighet att göra inlämningsuppgifter och kvittera ut ett diplom på att man genomgått utbildningen. Den enda motsvarigheten i Sverige är Linnéuniversitetet som gjort hela, eller delar, av sina IT-utbildningar  tillgängliga online. Min förhoppning är att fler lärosäten i framtiden kommer att publicera sitt material fritt tillgängligt på nätet för den som är nyfiken.

Ett tredje alternativ är att ens nuvarande arbetsgivare investerar i kompetensutveckling av personal och beställer givande, men kostsamma, utbildningar som behövs för just den tjänsten. Nackdelen är att utbildningarna dels är dyra, men också kräver att man har en förstående och engagerad chef som ger en möjlighet till utveckling i sin nuvarande roll på arbetsplatsen, och kanske för en framtida tjänst.

Ytterligare en lösning är att hitta en bra kurs som tillhandahålls av någon entreprenör. Det har blivit mer vanligt idag, när det enkelt går att skapa högkvalitativ video, att bloggare och andra entreprenörer inom IT skapar egna kurser. Oftast handlar det om hur man använder WordPress, skapar en podcast och liknande innehåll. Jag tror att det under dom kommande åren blir en allt mer vanlig syn, och det finns än så länge fortfarande många nischer som man snabbt kan bli en auktoritet inom.

Genom sociala medier, traditionella internetforum och podcasts kan man också få mycket inspiration. Jag har under många år lyssnat på Smart Passive Income där Pat Flynn intervjuat flera framgångsrika företagare och entreprenörer, bland andra Dane Maxwell. Nu har jag precis börjat lyssna ikapp både Logistikpodden och Ehandelspodden. Fördelen med Youtube är att man dels kan se många konferenser och seminarium i efterhand, men också kan få en inblick i hur andra företag arbetar, både eventuella leverantörer, kunder och konkurrenter. Att både synas och höras på sociala medier tror jag kommer att bli en viktigare del för företag både för att nätverka, bygga nya relationer men också för att snabbt kunna hantera eventuella kundtjänstfrågor.

Hur hanterar du kompetensutveckling, är du intresserad av att läsa en logistiker-utbildning eller produktionsutveckling, eller kanske är utbildad civilingenjör. Skriv gärna dina upplevelser i kommentarsfältet.