Skapa ordning ur kaos med FIFO

Bild på Produktion industri industrilokal
Foto: Pixabay.com

Ett par av produkterna vi tillverkar på min arbetsplats kräver att man låter produkten vila i en eller ett par dagar i ett speciellt rum. När man sedan skall fortsätta arbeta med produkten måste man först kontrollera hur länge den har stått i rummet, och välja den som har stått där längst. Vanligtvis sker detta genom att vi har ett visst antal artiklar, separerade på olika hyllor, och sedan måste kolla datum på varje tillverkningsorder. Det är en omständlig process, och förutom att man måste kontrollera allt i rummet så måste man ta fram varje order en och en eftersom dom alla är skymda av hyllplanen. Några av oss som arbetar i produktionen har funderat på olika sätt för att underlätta processen. Ett är att sätta varje order längst fram, men tejp eller en pappersklämma, så det är enkelt att se dom.

I slutet av förra veckan, på grund av en renovering, flyttade vi allt till ett annat utrymme. Problemet var bara att allt ställdes huller om buller, och förutom att, som tidigare, allt ställts där det fanns plats, stod olika artiklar på samma hylla. Därför började jag med att skapa en enkel lista med hjälp av Excel, där jag antecknade datum, tid och produktens löpnummer. Jag upprepade processen för alla artiklar, och skrev ut och satte upp listorna på utsidan dörren. Min tanke är att när man ställer in produkter i rummet skriver man upp det på respektive lista, och när man tar ut en produkt stryker man den raden. Jag tycker det verkar vara ett bra och enkelt system. Frågan är om mina kollegor kommer att arbeta efter den principen, och förstår hur det fungerar, eller struntar i det.

Även om det nuvarande förvaringsutrymmet endast är temporärt borde man skapat någon form av struktur där man märkt upp respektive hylla. Men det är min förhoppning att man kommer att skapa en mer strukturerade lösning, gärna bättre än den tidigare, när man väl har en definitiv förvaringsplats för produkterna. Som ni förstår är detta ett klassiskt FIFO-system, men på grund av att man behövt leta efter rätt produkt att arbeta med så har det funnits, och fortfarande finns det, många slöserier att eliminera.

Hellre ingen lärare än en outbildad?

Svensk skola
Foto: Eric Seb. Gustafsson / CC BY-SA

Under dom senaste åren har kraven på utbildade lärare i den svenska skolan skärpts. När regeringen under Fredrik Reinfeldt presenterade och införde krav på lärarlegitimation var det i första hand för att höja läraryrkets status i samhället, så att den som faktiskt gått igenom lärarhögskolan skall känna att det har varit värt det. I början fanns ett stort problem när Skolverket tog lång tid på sig att skicka ut legitimationen efter ansökan, och i vissa fall gav lärare behörighet att undervisa i ämnen läraren inte har en examen i.

Inom förskolan ställs nu krav på att den som anställs skall vara en utbildad förskollärare. Detta har i sin tur skapat problem för barnskötare, en yrkesgrupp som traditionellt sett också varit stor inom det området. Bristen på utbildade lärare inom förskolan och en osäkerhet för barnskötare med vikariat skapar inte en stabil grund för barnen. Mina egna minnen från dagistiden finns endast kvar i fragmenterad form. Det var trots allt över 20 år sedan. Men då fanns inte samma krav.

Jag har spenderat drygt 13 år i det svenska skolsystemet, utöver dagis och förskoleklass. Under mina år har jag träffat på mer och mindre pedagogiska lärare, men också fritidsledare och övrig personal. Det är stor skillnad på olika människor och deras förmåga att lära ut.

Som exempel kan vi ta den matematiklärare jag hade på gymnasiet. Matematik A handlar till största delen om att repetera grundskolans matematik, men istället för traditionell katederundervisning fick vi en lärobok, och ibland några diagnostiska test när vi bad om det. Jag lyckades slutföra det nationella provet redan första läsåret, medan vissa skolkamrater fortfarande läste Matematik A det tredje. Då fick dom en en lärarvikarie som studerade till någon form av ingenjör, som gjorde lektionerna intressanta och dom fick lära sig mer på en termin än under hela gymnasiet. Beror det på att matematikläraren arbetat inom yrket i 25 år och tröttnat, eller på att hon var en allmänt dålig pedagog? Jag har träffat andra lärare som arbetat ungefär samma tid men varit mycket mer pedagogiska.

Ett annat exempel vi kan ta är en tidigare ledare inom industrisektorn som omskolade sig till yrkeslärare under tiden utbildningsveckorna fortskred. Även om jag inte hade traditionell skolundervisning, eftersom jag redan var klar med gymnasieskolan, så arbetade han också med gymnasieelever. Det var stor skillnad på både pedagogisk förmåga, engagemang och anekdoter från hans tidigare arbetsplats. Men han hade ännu inte tagit sin yrkeslärarexamen när han utbildade. Men  han var troligtvis även en bra lärare och chef på sin tidigare arbetsplats.

Som gymnasieelev hade jag själv gått igenom ett helt skolsystem, även om jag inte alltid gått den traditionella vägen, och tillsammans med mina klasskamrater hade vi gått igenom vad många beskriver som flumskolan. Det har varit mer fokus på självstudier än katederundervisning med duktiga och engagerade lärare. Kraven på oss elever var nästintill obefintliga och den respekt man bör ha för en magister fanns inte där. Att många kom sent, inte dök upp eller inte engagerade sig tillräckligt, eller tjötade under lektionstid behöver jag väl inte ens berätta? Men det är svårt att på gymnasiet ändra elevers attityd, om man inte har en magister som utstrålar auktoritet, eller på annat sätt ingiver respekt samtidigt som man har elever som är motiverade, och fått kämpa sig till en plats på den skolan.

Skillnaden i engagemang från eleverna skiljer sig antagligen stort mellan dom olika skolorna och utbildningarna dom erbjuder. Gymnasieprogram, eller högskoleutbildningar, som kräver höga betyg har troligtvis mer motiverade elever, och mer respektingivande lärare, än en skola där tröskeln är mycket lägre. Därför blir också kvaliteten på utbildningen högre.

Den stora frågan är, hur får man ungdomar att törsta efter kunskap?

En tillfällig permanent lösning

Bild på Produktion industri industrilokal
Foto: Pixabay.com

Tillfälliga rutiner, kontroller och lösningar riskerar att bli permanenta om man inte aktivt följer upp och utvärderar, och tar bort, eller eventuellt ersätter dom med ett mer hållbart arbetssätt. På min arbetsplatser har jag noterat att många tillfälliga kontroller som införts för att hantera ett visst problem har blivit en ny standard, trots att man inte har upplevt felet på månader, ibland år. Merarbete som inte genererar värde för kunden, och stjäl viktig arbetstid.

Ett annat intressant exempel är när man har fattat beslut om tillfälliga hjälpmedel, fixturer eller kanske monteringssätt. Ofta kan ett nytt temporärt arbetssätt vara bättre än det nuvarande, något som vi på min nuvarande arbetsplats borde lära oss av där vissa hjälpmedel och arbetsrutiner är anpassade till en mer småskalig produktion, medan produktionsvolymerna har ökat dom senaste åren. Men att införa en sådan lösning kräver också att någon har som uppgift att ta fram ett mer hållbart arbetssätt, och en mer ergonomisk och lättanvänd arbetsmetod.

På min tidigare arbetsplats hade jag förmånen att få vara med i slutskedet av en produktlansering, när den föregående modellen fasades ut. Även om jag inte hade möjlighet att vara med från början var det riktigt intressant att lära mig hur man dels hade arbetat med den tidigare modellen, och hur arbetssätt, verktyg och hjälpmedel förändrades i och med lanseringen och tillverkningen av en ny produkt.

Mina dåvarande kollegor berättade om att vissa arbetssätt hade presenterats som tillfälliga, att man skulle få mer ergonomiska och bättre anpassade fixturer och hade hoppats att så skulle vara fallet i samband med utfasningen av den gamla produkten. Och visst, mycket förändrades, men samtidigt var en del av dom gamla delarna kvar, och många fixturer fick endast små förändringar för att anpassas till framtiden. Även en del nya arbetssätt var ur monteringssynpunkt ytterst tveksamma ur både ett ergonomiskt- och produktivitetsperspektiv.

Förutom att regelbundet följa upp alla temporära kontroller och arbetssätt, bör man även försöka ha en tydligare kommunikation mellan olika funktioner i företaget. Från konstruktion till produktion. Vid produktframtagning till monteringsindustrin är det oerhört viktigt att försöka göra en så monteringsvänlig produkt som möjligt. En produkt bör ha så få delar som möjligt, vara greppvänlig, svår eller omöjlig att felmontera och enkel åtkomst vid montering. Det kan låta självklart, men med alla anekdoter jag hart om konstruktörer så är det absolut inte så.

Produktframtagning med monteringsvänlighet i fokus kallas Design For Assembly (DFA), och att arbeta överlappande, och ha en god kommunikation, och undvika väggar mellan dom olika funktionerna inom produktframtagning kallas Concurrent Engineering. Fördelarna är att man får en bättre effektivitet, samverkan och kan upptäcka eventuella problem på ett tidigt stadium vilket reducerar kostnader för konstruktionsändringar.

 

Dela information mellan arbetspass

Post-it lappar
Foto: Pixabay.com

Överlämning mellan olika arbetspass och vid rotation är otroligt viktigt inom många organisationer. Inte minst inom sjuk- och äldrevård där den som kliver på sitt arbetspass blir briefad om patienter och boende. Även om det säkerligen finns förbättringsmöjligheter där så är det betydligt lättare eftersom man har personlig kontakt med sina kollegor.

Arbetar man exempelvis inom industrin på företag där man inte tre- eller fler skift kan det ibland vara svårt med överlämning. I första hand bör det vara arbets- och lagledare som har koll på dom olika arbetsstationernas status, eventuella kvalitetsproblem och leveransstörningar. Informationen bör sedan förmedlas på ett kort dagligt produktionsmöte med avdelningen. Det är ett bra sätt, men givetvis inte idiotsäkert, och frågetecken kan uppstå.

Kritisk information bör givetvis informeras skriftligt och papper, gärna med bilder, skall hänga på respektive arbetsplats där förändringen- eller problemet finns. Arbetsbeskrivningar bör uppdateras och rutinmässigt kontrolleras av arbetstagaren. Men hur gör man med tillfällig information kollegor emellan? Jag har vant mig vid att läsa post-it-lappar, och själv skrivit många, med information för nästkommande dag. Ett sätt är att montera upp whiteboardtavlor på väggen där information som är ”bra att tänka på” förmedlas till alla som arbetar på arbetsstationen. Kanske bör man se över möjligheten att föra logg där man skriver upp resultat och eventuella problem innan hemgång.

Men alla arbetar inte inom ett praktiskt yrke, många arbetar på kontor och har samma rutinmässiga arbetsuppgifter. Givetvis skiljer det sig åt beroende på vilken tjänst man har på företaget, men det är ovanligt att ekonomiavdelningen byter arbetsuppgifter med kundtjänstavdelningen under en vecka. Som jag ser det har tjänstemän ofta olika sätt att hantera påminnelser. Det kan handla om ”kom ihåg”-lappar på skärmen, kalender med påminnelser eller att man använder sin inbox som planeringsverktyg. Frågan är vad som är bäst. Själv strävar jag efter att ha en så ren inkorg som möjligt, och försöker lägga in datum i min kalender och eventuellt skriva lappar till mig själv, men helst notifikationer som poppar upp i tid och otid. Det finns säkert också många bra lösningar som företag betalat dyrt för.

Det är tråkigt att det oftast inte finns någon standardiserad metod, och att olika anställda använder egna metoder, trots att dom alla jobbar på ett och samma företag. Visst kanske man delar med sig av en del tips, men man bör ha en bra lösning som ger bäst resultat och tar minst tid. Det gäller oavsett position i företaget.

Manuell hantering av lagersaldo

Fifo flöde pallställ
Foto: GiaBao16 / CC BY-SA 3.0

Beställningspunkt är ett begrepp som jag ibland hör. Som jag förstår det betyder det att vårt affärssystem antingen automatiskt beställer, eller signalerar att lagersaldot har nått en viss gräns och att vårt lager behöver fyllas på. Så länge alla parametrar stämmer så fungerar det systemet, som jag förstår det utan att ha någon faktisk inblick.

Men det är faktiskt så att ett par olika artiklar som vi använder inte finns lagerförda på samma vis i systemet, utan klassas som förbrukningsmaterial. Om det beror på att det är svårberäknat, eller på någon annan anledning, kan jag inte uttala mig om. Allt fungerar så länge det finns någon ansvarig som manuellt håller efter lagernivåerna och ser till att det beställs nytt vid behov. Men där det inte finns uttalade rutiner, eller om ansvarig är frånvarande en längre tid och ingen annan har som uppdrag att kontrollera behov och lager, så kan det ibland uppstå problem. Att lagret är tomt. Det kan betyda panik, och leverantören kanske inte kan leverera den mängd vi behöver direkt, utan kanske både har leverans- och produktionstid på ett par dagar eller veckor. Vad händer då?

Själv tror jag att det faktiskt går att föra in hanteringen av dom flesta av våra ”förbrukningsartiklar” in i den digitala lagerhanteringen. Antingen genom att man arbetar efter prognos, eller att man manuellt går in och korrigerar lagersaldot exempelvis veckovis. Det sistnämnda förutsätter dock att man fortfarande har rutiner kring vad som händer om personen lämnar företaget eller är sjuk en längre tid. Jag älskar skriftliga rutiner. Finns det på papper, och man ser till att hålla uppdatera informationen och följer rutinerna så bör saker fungera, i dom flesta fallen.

Bästa alternativet är att man har ett FIFO-system med där minsta lagernivå märks upp. Exempelvis genom att placera ett KANBAN-kort som synliggör materialbehov. Minsta lagernivå måste definieras utifrån förbrukning och leveranstid.

Har ni ett automatiserat system på din arbetsplats, där varorna automatiskt beställs från leverantör, eller arbetar ni med manuella metoder?

Bo Frank, mat går att beställa online!

Kundvagnar mataffär
Foto: Pixabay.com

Tongivande moderater som Bo Frank, Kommunstyrelsens ordförande i Växjö kommun, pratar om att det behövs fler enkla jobb och att det ska skapas en särskild anställning för ungdomar utan gymnasieexamen, och invandrare som varit i Sverige högst fem år. Tidigare har det främst varit Centerpartiet som varit drivande i frågor om lägre ingångslön och enkla jobb.

Nu är detta inte en blogg med politisk inriktning, men ibland korsas vägarna och frågor som rör arbetsmarknaden är sällan opolitiska. Lönebildningen i Sverige sker genom avtal mellan arbetsmarknadens parter, fackföreningar och arbetsgivarorganisationer.

– Att packa ner varor på en stormarknad eller liknande är ett jobb som inte finns i dag. Det ger en möjlighet att komma in på en arbetsplats och då vore det inte orimligt att tänka sig en lön som ligger under den lägstalön som finns i dag, säger Bo Frank. SVT.se

Jag har personligen aldrig sett, eller ens hört talas om, att någon i Sverige har haft behov av att någon annan packar ned matvarorna i påsen vid kassan. Däremot vet jag att flera stora mataffärer idag som komplement till traditionell kassa erbjuder självscanning, där man använder sig av en handdator för att skanna streckkoden på alla matvaror, du som kund packar själv ned varorna i påsen i butiken och betalar innan du lämnar butiken. Det finns till och med en mobilapp för detta.

Många har också hoppat på trenden att beställa mat via internet, och även om försäljning av livsmedel på nätet fortfarande bara står för 1-2 procent av marknaden så ökade onlineförsäljningen med 40 procent förra året. Vi kan alltså se en starkt uppåtgående trend, också på ett flertal andra områden inom livsmedel på nätet. Varför skulle då en butikschef anställa någon som packar ned maten i kassan? Om än till en lägre lön.

Vilka enkla jobb är det som Moderaterna syftar på? Enklare arbetsuppgifter har oftast försvunnit, automatiserats, lagts på ytterligare ett arbetsmoment, flyttats ut till Samhall eller utomlands till länder med sämre arbetsvillkor. Tidigare ansågs fordonsmontör som ett relativt enkelt arbete, folk fick jobb på stående fot och du kan träffa många intressanta människor inom den svenska industrin. Men idag kräver dom en godkänd gymnasieexamen, eller tidigare erfarenhet av yrket. Men jämfört med en jurist är det ett tämligen enkelt, om än monotont och fysiskt krävande, arbete.

Nu skriver Moderaterna att det handlar om utbildning på upp till 40 procent av resterande arbetstid. Men vad betyder utbildning, är det praktik eller en teoretisk utbildning? Som VD för AB Volvo så implementerade Olof Persson en sådan lösning, tillsammans med IF Metall, där betald praktik varvades med en teoretisk utbildning. Konceptet finns. Det gäller bara att lära av varandra.

Ett annat argument som används är att sänkta löner gör det billigare att anställa. Men min fråga är hur mellanskillnaden kommer att användas. Ett företag i uppstartsfasen har givetvis inte så stora marginaler som ett lite större bolag har. Pengarna man sparar med lägre löner, kommer dom att återinvesteras i företaget för att kunna växa ytterligare, eller väljer man att dela ut det som en vinst till ägarna? Det förstnämnda gynnar både företaget och dom anställda.

 

Podcast: Pat Flynn och Dane Maxwell

Podcast Blue Mikrofon
Foto: Pixabay.com

Pat Flynn från Kalifornien arbetade på en arkitektbyrå, men blev uppsagd under finanskrisen 2008. Under 2007, alltås ett år tidigare, fick han lära sig om US Green Building Council utbildning LEED, Leadership in Energy and Environmental design.

I stället för att skriva anteckningar i anteckningsblock använde han sig av en blogg, ja exakt en sådan du läser just nu. När han i juni 2008 kontrollerade besöksstatistiken såg han att hundra, ibland tusen, besökare dagligen besökte hans blogg med anteckningar. Efter att ha registrerat ett domän och lagt upp Google AdSense tjänade han ett par dollar om dagen och när han lanserade sin studieguide Green Exam Academy tog det fart.

Att Pat Flynn tjänar merparten av sin inkomst på annonsförsäljning och affiliateintäkter är ingen hemlighet. Han redovisar sin inkomst månadsvis i en rapport, som länkas via en räknare uppe i det högra hörnet på hans webbplats smartpassiveincome.com.

För ett par år sedan lanserades Smart Passive Income Podcast som i skrivande stund snart har nått 200 avsnitt, och över 18 miljoner nedladdningar. I ett av dom första avsnitten, närmare bestämt avsnitt 46 från augusti 2012, med titeln Building a Luctrative Business with No Ideas, No Expertise, and No Money with Dane Maxwell, intervjuas Dane Maxwell som skapat ett flertal företag genom att förstå vilka problem kunden har, och sedan lyckats få dom att betala månadsvis, vissa redan innan produkten är färdig och när den håller på att skapas. I avsnittet får man höra om hans arbete med The Foundation, en premiumkurs där han lär ut denna kunskap mer ingående och hjälper sina studenter att lyckas.

Jag tycker personligen att det är inspirerande att lyssna på historier där framgångsrika personer berättar om sina metoder för att nå framgång. Givetvis behövr man inte, och bör inte heller, kopiera deras recpet eftersom det sällan går att implementera någon annas metoder rakt av, men man kan ändå inspireras av dom.