Generationsskifte riskerar slå ut företag

Svensk skola
Foto: Eric Seb. Gustafsson / CC BY-SA

Svenska industriföretag står inför ett generationsskifte, ett skifte som redan påbörjats och där mängden kommande pensionärer inte kan ersättas med yngre personer på grund av kompetensbrist. Företagen försöker rekrytera personer som inte finns och tar hjälp av Arbetsförmedlingen och olika rekryteringsbolag, men har alltså svårt att finna viss kompetens.

I Sveriges Radio P4 Sjuhärad gör näringslivscheferna för Vårgårda och Herrljunga reklam för Facebook-gruppen Industrijobb i väst, vilken dom tror skall nå en bredare skara arbetssökande personer. Johanna Heleander, näringslivschef i Vårgårda säger till lokalradion att ”Vi tror att om ungdomarna ser det på facebook förstår de att jobben är attraktiva.” Samtidigt säger många att tonåringar överger Facebook för andra sociala medier som Instagram och Snapchat.

Att använda sociala medier för rekrytering tror jag är ett bra sätt att finna dom personer som använder sig av den digitala världen, men då är det viktigt att man är aktiv på dom plattformar där målgruppen faktiskt befinner sig och är aktiv. Många unga personer tittar väldigt mycket på YouTube, och jag tror att det är något man bör arbeta vidare med genom samarbeten och reklam. På Webbdagarna Stockholm 2016 pratar Vigor Sörman, grundare av nätverket Splay Networks, pratade just om hur sådana samarbeten sett ut för Splays samarbetspartners, och nämnde bland andra Clara Henry.

Samtidigt tror jag det är viktigt att företag själva aktivt måste anpassa sig och försöka att själva knyta kompetens till sig. Man bör använda sig av just sociala medier, spela in YouTube-filmer med anställda på olika positioner och visa vad företaget arbetar med, och vilka arbetsredskap och verktyg man använder. På Twitter är det viktigt att ha en tvåvägskommunikation och leta upp personer som har frågeställningar som rör yrket och kanske skall göra ett karriärval efter grundskolan. Att fånga upp unga och skapa en relation med dom på ett tidigt stadium är otroligt viktigt. Oavsett om man är ett tillverkande företag, eller arbetar med spelutveckling.

Fler företag bör också engagera sig aktivt i tonåringarnas skolgång, exempelvis genom att samarbeta med skolor och erbjuda guidade rundvisningar och praktik. Vissa skolor har redan idag täta kontakter med företag som erbjuder praktikplatser för just den skolans elever. Att bygga upp en sådan relation från grunden kan vara svårt, framför allt om det är små mekaniska verkstäder där en praktikant tar upp mycket tid och resurser i anspråk.

Företag som passivt kontaktar Arbetsförmedlingen efter personer med viss kompetens inom yrken som allt färre utbildar sig till kommer att bli varse om hur kompetensbristen på sikt riskerar företagets marknadsandel. Samtidigt har vi en hög arbetslöshet i landet. Att lära sig jobbet på jobbet kanske inte är en så dålig idé i alla fall? Kanske en utbildning i svenska där läraren kommer ut på arbetsplatsen?

Fem problem och lösningar på Arbetsförmedlingen

Arbetsförmedlingen Partille
Foto: Albin Olsson / CC BY-SA 3.0

Arbetsförmedlingen är en av dom mest kritiserade myndigheterna i Sverige och brukar hamna längst ned i undersökningarna med frågan vilken myndighet man har störst förtroende för. När jag för ett par år sedan blev friställd tvingades jag åter ta kontakt med myndigheten för att skriva in mig som arbetssökande.

Mina tidigare intryck av Arbetsförmedlingen var otroligt negativa och som arbetssökande upplevde jag att mitt ärende slussades runt mellan olika handläggare, och när man väl behövde kontakta den som just då var ansvarig för mitt ärende var denne på semester. Jag kan beskrivas som en lösningsfokuserad analyserande person, och med en tids utbildning och arbetserfarenhet av Lean Production började jag genast att identifiera problem och räkna ut vad som behövde förbättras.

Min upplevelse på Arbetsförmedlingen

Väl på Arbetsförmedlingen skulle jag ta en kölapp, precis som personerna före mig så tryckte jag på fel knapp och tvingades lägga ytterligare ett nummer ovanpå automaten för att sedan ta en ny kölapp. Efter ett par minuter hade jag identifierat mig, lagt fram mitt ärende i receptionen och mitt namn skrivits på en lapp och lagts längst ned i högen med andra lappar. Nu satt jag och väntade på att den enda handläggaren som arbetade med inskrivning skulle ropa upp mitt namn. Men det tog tid.

Efter att ha tagit plats framför skrivbordet ombads jag att berätta om min tid innan arbetslösheten. Jag märkte snabbt att handläggaren inte var intresserad, eller förstod och mina tidigare erfarenheter av deras inmatningar i systemen gjorde att jag plockade fram mitt väl uppdaterade CV ur ryggsäcken. Han muttrade något och började ändra och mata in uppgifterna samtidigt som jag förklarade vad som stod på pappret.

När handläggaren hade skrivit in mig, kopierat och klistrat in mellan olika it-system för att skapa en individuell handlingsplan, förklarade han den snabbt för mig och jag fick äntligen lämna Arbetsförmedlingen efter en timma.

Lyckligtvis behövde jag inte vara arbetssökande länge, utan blev uppringd av ett företag som hade hittat mig i Arbetsförmedlingens databas, utan att jag hade sökt jobbet, eller hört talas om företaget tidigare.

Förslag på vad som borde ha gjorts

Många personer, både före och efter mig, hade precis som jag valt fel alternativ i kösystemet och många papperslappar hade lagts åt sidan. Därför är det viktigt att alltid tydligt märka upp alla alternativ som finns. När jag registrerat mig i receptionen finns ett fungerande, om än primitivt, system där mitt namn lades i en hög med andra namn. Man bör överväga eventuella fördelar med att köpa in ett kompletterande kösystemet, som Telias butiker har, där handläggaren kan läsa upp nästa kund/arbetssökande direkt från sin tjänstetelefon.

Direkt när den arbetssökande kommer in på kontoret ska handläggaren fråga om jag har en uppdaterad profil på Platsbanken, som ska kunna gå att kopiera, eller har om man har tagit med sig en uppdaterad meritförteckning. Det blir avsevärt mycket enklare att mata in uppgifterna i IT-systemet, som idag är otroligt krångligt och inte användarvänligt, om man har skriftlig information redan från start.

Vilka av leans 7+1 slöserier kan du hitta på Arbetsförmedlingen?

Överproduktion, lager, omarbete, transporter, outnyttjad kreativitet, överarbete, rörelse och/eller väntan?