Svenska Preppers i Sveriges Radio P1

Bild på traktor
Foto:
Martin Abegglen
/ CC BY-SA

Sveriges Radio P1 sände igår Svenska Preppers, ett program inspelat av och med Urban Björstadius. Medverkade gjorde bland andra Andreas Karlsson som driver bloggen Urvaken och Journalisten Patrik Oksanen som startat podcasten Podd72.

Över lag var radioprogrammet intressant, även om man kan ha synpunkter kring om det är en borgerlig rörelse, vilket en av dom intervjuade påstod. Ser man det ur ett amerikanskt perspektiv är det givetvis fler libertarianer än liberaler som själva anser sig vara survivalister eller preppers, men i Sverige skulle jag vilja påstå att det finns många på vänsterkanten som kan anses vara preppers, många grönavågare till exempel, också idag finns det folk som väljer att flytta till landet för att odla potatis och föda upp kaniner.

Att enbart bunkra konserver är otroligt kortsiktigt och inte hållbart i längden, ungefär som att köra bil på fossila bränslen, när oljan väl tar slut står traktorn still. Om man inte väljer alternativa bränslen vilka antingen är kompatibla med den nuvarande förbränningsmotorn eller som kräver att traktorn modifieras helt eller delvis för att kunna använda det nya bränslet. Förhoppningsvis kommer vi aldrig att behöva uppleva en situation där maten tar slut och affärerna inte kommer att fyllas på inom en vecka, men man vet aldrig. Då är det viktigt att ha kunskap om hur man odlar mat och föder upp djur för slakt. Det betyder inte nödvändigtvis att jag själv skall göra det, och om man inte har det intresset eller den möjligheten är det viktigt att ha goda relationer med sina grannar på landsbygden, med bönderna.

Dom senaste åren har allt fler människor börjat intressera sig för sin egen krisberedskap. Om det beror på att man nu börjat inse hur sårbart samhället faktiskt är och att staten idag inte har några beredskapslager eller om det är en trend, precis som surdeg, återstår att se. Samtidigt kan jag se att denna blogg skapar intresse och antalet besök från makthavare och privatpersoner ligger stabilt och ökar givetvis dag för dag, inte minst i sociala medier. Även antalet journalister som kontaktar mig via sociala medier eller e-post har ökat det senaste året, trots att jag inte ställer upp på intervjuer har också ökat. Jag får snart starta en kontaktförmedling.

Varför är du intresserad av att läsa denna blogg? Vad har gjort att du börjat intressera dig för just din egen och familjens krisberedskap? Skriv en kommentar och dela med dig inlägget till andra. Glöm inte att lyssna på radioprogrammet, det är ca 40 minuter långt.

Amortering är avbetalning av lån

Sveriges nya sedlar
Riksbanken

Privatekonomi är ett mycket intressant ämne att diskutera, även om kunskaperna brister både hos mig, mina vänner och mina kollegor. Med anledning av amorteringskravet som nu har röstats igenom, och det är relativt många som antingen bor i en bostadsrätt, eller i ett hus, och dessutom har köpt, och sålt, sin bostad nyligen.

Idag råkade jag lyssna på en diskussion kring detta ämne där en som inte har bostadslån hade vissa frågor kring vad amortering faktisk innebär. I diskussionen framfördes ett räkneexempel, och frågan som ställdes var om det man betalar utöver räntan var amortering. Nu vill jag inte verka negativ, men man bör ha lärt sig vad ränta är om man har gått igenom både grund- och gymnasieskola, och sedan arbetat ett par år.

Utan att själv ha djupare kunskap i ämnet kan jag säga att ränta är det banken, eller annan långivare, kräver som betalning för att du har lån hos denne. Att amortera betyder att man betalar tillbaka lånet, alltså den summan du har lånat. Den faktiska kostnaden blir alltså amortering, ränta och eventuella ytterligare kostnader.

Av ren nyfikenhet läste jag den finstilta texten i dom två fakturor jag fått hem efter köp från två olika butiker, som dessutom använder två olika betalningslösningar. Fakturorna ger mig möjlighet att delbetala köpet, det ena räntefritt i 12 månader, medan det andra har en hög årsränta. På fakturorna står olika räkneexempel som jag citerar nedan.

Vid ett kreditbelopp om 10 000,00 kr med en årsränta om 0,00 % och en delbetalningstid om 12 månader uppgår den effektiva räntan till 11,59 %. I exemplet ingår en administrationsavgift om 29,0 kr per månad och en uppläggningsavgift om 295,00 kr. Det ordinarie månadsbeloppet att betala är 863,00 kr och det sammanlagda beloppet 10 643 kr.

Samt följande citat.

Den rörliga årsräntan är 19,90% och månadsavgiften är 29 kr. För köp på 10 000 kr som betalas över 12 månader blir totalbeloppet 11 460 kr. Månadsbeloppet blir i detta exempel 995 kr och den effektiva räntan 29,22%.

Nu har jag inga planer på att delbetala någon av fakturorna eftersom jag har ett stabilt sparkonto för mina utgifter, men det är ändå tänkvärt eftersom jag läst citat som ”Budgeten spelar ingen roll eftersom jag tänkt att delbetala.” Själv är jag ekonomisk, enligt många för snål för mitt eget bästa, och ser inga problem med att vänta en eller två dagar extra för att spara in ett par hundralappar, men skjuter också upp vissa köp trots att jag har pengarna.

Hur tänker du kring delbetalning, är det ett vanligt sätt för dig att konsumera teknik och övriga inköp, eller sparar du och finansierar dina köp krona för krona? Som exempel kan vi ta min kollega som i dagarna betalat av sin bil efter fem år och nu vill och behöver köpa en ny. Är det okej att köpa bil på kredit, eller är det enbart bostad?

Vad är en Bug-out bag (Uppdaterad med PDF)

Vad är en Bug-out bag?Under natten påbörjade jag en text där jag förklarade vad en Bug-out bag är, varför man bör ha en och i vilket, troligt, scenario man kan tänkas behöva använda en sådan väska. Jag har sedan tidigare skrivit ett inlägg på ämnet, för fyra år sedan, ett inlägg som många läser och som har fått många kommentarer. Jag valde nu att uppdatera informationen och skriva en mer utförlig, om än relativt kort, text tillsammans med en lista med olika förslag på vad en väska bör innehålla.

Ladda ner pdf-filen här

En Bug-out bag (BOB) är en sorts överlevnadsväska, vanligen en större ryggsäck som används för fjällvandring, vars syfte är att ge ägaren möjlighet att klara sig på egen hand i upp till tre dygn. Det finns många anledningar till varför någon skulle vilja äga en BOB, men för många handlar det om en trygghet. Att ha en väska och ha beredskap för att kunna evakuera hemmet när det behövs, oavsett anledning.

Att tvingas lämna sitt hem är för många otänkbart. Det finns många anledningar till att man tvingas lämna sitt hem, inte enbart upplopp och plundring, något som beskrivs som ett troligt scenario vid en samhällskollaps. Vad vi faktiskt vet är att naturkatastrofer, som översvämning och skogsbränder, har tvingat boende, i de områden som drabbats, att evakuera.

Vad man anser sig behöva under tre dygn är högst individuellt. I prepper-kretsar nämns ofta skogen som en potentiell tillflyktsort. Personligen, precis som många andra, tror jag att de allra flesta evakueras till anhöriga, eller tillfälliga boenden som hotell, modulbostäder eller i värsta fall gymnastiksalar. Det är mer troligt att man behöver en yxa i skogen än i svärmors gästrum.

Den som är inriktad på att klara sig själv, exempelvis i skogen, vid en krissituation bör också ha kunskap om sin utrustning och utbildning och erfarenhet inom området. Oavsett årstid. Kunskap om sin utrustning är givetvis något alla behöver ha. Dels för att snabbt kunna omsätta sin kunskap i praktiken när det väl gäller, men också för att kontrollera så att allt faktiskt fungerar. En analogi som alla kan relatera till är hur jobbigt det vore om man någon timme innan gästerna kommer på julafton upptäcker att det nyinköpta köksbordet saknar ett ben.

Oavsett vilket scenario man föreställer sig så har människan fyra grundbehov som måste tillfredsställas. Vi behöver vatten, mat, värme och skydd mot väder och vind. Utgår vi från nämnda grundbehov kan vi anpassa utrustningen efter behov och bekvämlighetsnivå under tidens gång.

Genom att fortsätta använda denna webbplats tillåter du lagring och användning av cookies. mer information

Den här webbplatsen använder cookies för att tillhandahålla tjänster, anpassa annonser och analysera trafik. Genom att använda webbplatsen godkänner du användningen av cookies.

Stäng